Östersund är den enda stad inom Sveriges nuvarande gränser som grundats på 1700-talet. Staden grundades1786 avGustav III som ville utöka sitt inflytande över handeln i Jämtland, vars invånare bedrev en omfattande och mycket lönsam handel[8] som den svenska staten ville kunna kontrollera. Statsmaktens intentioner var att, i enlighet med lagen, kanalisera handeln till staden. Detta togs dock inte väl emot av befolkningen, vilket ledde till att Östersund länge förblev en liten stad, befolkningsmässigt sett faktiskt mindre än antalet invånare på den intilliggandeFrösön. Det dröjde ända till senare delen av 1800-talet innan Östersund blev en verklig stad, egentligen först efter järnvägens ankomst 1879.[9]
Östersund är geografiskt sett beläget i mellerstaSveriges bergstrakter, mitt i Jämtlands län. I egenskap av en av Sveriges ytgeografiskt sett mest centralt belägna städer brukar Östersund ta åt sig äran somSveriges mittpunkt.[10] Ortnamnet kommer från det ner mot 150 meter smalasundet Östersundet, ursprungligen "Östra sundet", som skiljer ön Frösön från fastlandet.[11]
Frösö kyrka, en del av Frösö, Sunne, Norderö församling, uppfördes på 1200-talet.Frösön betraktas av många som stadens vagga, då ön utgjorde Jämtlands centralort i århundraden.
Planer om att anlägga en svensk stad ellerköping i Jämtland fanns hos myndigheter redan efter att Sverige erhöll landskapet frånDanmark-Norge 1645. Men tiderna var alltjämt turbulenta och Jämtlands statstillhörighet fortsatte att skifta, nu med hjälp av lokalbefolkningen, varvid planerna på en svensk stad lades ned.
År 1758 fick planerna om en stad i Jämtland nytt liv. Initiativet kom från en privatperson, men från myndigheternas håll såg man inte ett behov av att anlägga en stad i Jämtland.[14] Förslaget gjorde dock att debatten om huruvida Jämtland skulle ha en stad eller inte tog fart på riktigt. Jämtarna negligerade ofta jordbruket för att ägna sig åt långväga handelsresor samt landsbygdshandel. Med en stad skulle det här kunna stoppas och staden skulle även kunna säkra varutillförseln till kusten som varit bristfällig under en längre tid. Urmilitärstrategiskt perspektiv var även upprättandet av en befäst stad i Jämtland gynnsamt, när Sverige inte längre var någonstormakt.
Karta över Östersund från 1790-talet."Gamla kyrkan" iKyrkparken i stadsdelenStaden är Östersunds första kyrka. Kyrkan hade tidigare en dominerande roll i stadsbilden då stadsbebyggelsen var lägre. Illustration från 1800-talet.
Östersund grundades den 23 oktober 1786 av kungGustav III efter att Odensalaböndernas utmarker vid Östersundet införskaffats för ändamålet. Flera olika förslag till lokaliseringar fanns, bland annatHuså, då Jämtlands största ort, samt Ede utanförBrunflo,Krokom ochSunne. Även Frösön hade föreslagits men lotten föll till sist på markerna vid Östersundet, som ansågs mest fördelaktiga.[15]
Det enda som i övrigt fanns i området vid den tiden var huvudvägen och bron till Frösön, Jämtlands dåvarande centralort. Handeln i Jämtland gick inte att stoppa från Norrlandskusten, allahandelshinder, såsomgränskontroller,straff, handelsförbud ochtull hade inte gett ett önskat resultat. Jämtarna var alltför sluga och vissa menar att det signaturmässigajämtska uttrycketbällt du luur'n (förmådde du lura honom) kommer från jämtarnas försök att slippa betala tull för varor införskaffade i Norge. Samma utveckling skedde i övrigaNorden, i nuvarandeFinland grundadesTammerfors,Kuopio ochKaskö. Östersund är dock den enda stad i nuvarande Sverige som grundades på 1700-talet. Även Danmark-Norge hade en likartad utveckling, och samma år som Östersund grundades ävenReykjavik påIsland.[16] Östersund erhöll 20 års skattefrihet och befriades från handelsreglementen ochskråordningar.
Liksom för alla andra städer som grundades efter beslut i den kungliga huvudstaden gick utvecklingen oerhört trögt. Staten försökte förmå handelsmännen från Frösön att flytta till fastlandet. Men någon vilja till det fanns inte, Frösön hade utgjort Jämtlands hjärta i över 600 år och var en riksocken. Marken på Frösön var även bördig och långt mer lämpad för jordbruk än träskmarkerna på andra sidan Östersundet. Staden kom således att utvecklas mycket långsamt, under sina första 50 år ökade Östersunds befolkning med i snitt åtta personer per år.[17] Staden blevresidensstad i och med attJämtlands län inrättades 1810 och enlänsstyrelse kom till. Östersund förblev dock en bondby, med knappt 400 invånare 1820. 1840-talet blev något bättre,Jemtlands Tidning bildades, den första kyrkan invigdes,landshövdingen fick ett stort residens,Frösö Trivialskola blev förlagd till staden och ett lasarett kom till. Staden blev därefter något större då skogshanteringen tog fart på 1850- och 1860-talen.
När tvärbanan från kust till kust kom till staden, resulterade det i en snabb tillväxt för Östersund. Här är järnvägsstationen Östersunds Centralstation, påSöder i Östersund, från 1879.
Det var först närjärnvägen kom 1879 som staden snabbt började växa och passera Frösön i storlek. Tack vare ”bondehövdingen”Nils Larson i Tullus kom järnvägsbanan att dras genom staden istället för utanför som planerat.[18]Mellanriksbanan blev klar 1882 och knöt Östersund närmareTrondheim och Sundsvall. Östersund kom därefter att växa snabbare än någon annan stad i Sverige. På endast tio år hade staden gått förbi 20 svenska städer i storlek befolkningsmässigt. Staden lockade nya invånare, främst från den jämtländska landsbygden, men ävennybyggare från övriga Sverige. Med nybyggarna kom nya influenser till Jämtland och landskapet gick kraftigt in ifolkrörelsetiden. I förhållande till övriga Sverige var rörelsen i staden ovanligt dynamisk.[19] I Jämtland och Härjedalen var det denfrisinnadeGodtemplarrörelsen (en del avnykterhetsrörelsen) som kom att dominera totalt. Den kom efterVäckelserörelsen som utmanade stadens etablissemang genom anläggande av missionshus ochbaptistkapell.
Den tredje stora folkrörelsen,arbetarrörelsen, hämmades mycket av den frisinnade nykterhetsrörelsen men blev även den ett viktigt inslag i stadens utveckling. Redan 1890 hölls enförsta maj-demonstration.
Den förstanykterhetslogen etablerades 1882 och ett halvår senare fanns det åtta stycken. Jämtland utmärkte sig som ”ett tacksamt fält för ordens arbete”. Ett år senare, 1883, var 700 av stadens 3 000 invånare engagerade inom rörelsen. Den snabba framgången för rörelsen skapade en unik entusiasm och rörelsen kom att omfatta alla delar av samhället. Det anordnades egna bröllop, julmarknader, nöjesetablissemang och kaféer startades, banker, en försäkringskassa, bibliotek med mera grundades. Den största symbolen för rörelsens storhet var ordenshuset som uppfördes 1885 i staden,Östersunds-Goodtemplars-Ordenshus, idagGamla Teatern. När godtemplarrörelsens galjonsfigurJoseph Malins besökte Jämtland och Östersund utkorade han ordenshuset till det allra största i hela världen.[20] Det rådde ingen tvekan – Östersund varGodtemplarstaden. Den unika entusiasmen visade sig redan 1886 då staden firade hundra år. Östersund spåddes då bliSverige-Norges huvudstad avJohan Lindström Saxon.[21]
Jämtland med Östersund som navel blev nykterhetsrörelsens, i förhållande till befolkningen, starkaste fäste i världen.[22] Genom nykterhetsrörelsen utvecklades andra föreningar med ideella syften såsom fredsföreningar (densvenska fredsrörelsen firade 1903 sitt 20-årsjubileum i Östersund), rösträttsföreningar, vegetariansällskap ochungdomsrörelsen, som kom från Norge.
Jamtli påNorr var ett resultat av hembygdsrörelsen.
Östersund utvecklades under samma period till Jämtlands handelscentrum med den uråldrigaGregoriemarknaden som höjdpunkt. Från och med 1870-talet ökade den dagliga handeln och handlandet nästan sjufaldigades fram till 1910. Marknaden förbjöds 1914 av den statliga myndighetenKommerskollegium.
Jämtländskfäbod bakom en traditionell gärdsgård på Jamtli historieland påNorr i Östersund.
Östersund levde i symbios med den närliggande bygden, såväl ekonomiskt som kulturellt och den för Jämtland och Östersund tämligen riksunika hembygdsrörelsen bröt mark i början av 1900-talet. 1908 bildadesföreningen Jämtslöjd och blev följeslagare tillfornminnesföreningen och 1912 började man planera ett friluftsmuseum –Jamtli. Museet fick senare undermellankrigstiden sällskap i form avLänsmuseet ochLandsarkivet. Ett viktigt inslag i kulturen blevJämtlands bibliotek som 1912 flyttades från Frösön till staden. Östersund kom då att inhysa ett av norra Skandinaviens mest värdefulla bibliotek.
Tiden föreförsta världskriget var en för Östersund mycket viktig tid då grunden för det som har präglat staden lades. De ideella strävanden som befolkningen hade och gav uttryck för genom det storskaliga föreningslivet skapade en enorm entusiasm, inte bara i Östersund utan i hela Jämtland. ”Om det så hade gällt att flyttaÅreskutan sten för sten, hade vi trott att det var möjligt” berättade senare en gammal godtemplare.[23] Även omfattande nybyggnadsarbete blev nödvändigt då stadens befolkning ökade. Det var i samband med det här somÖstersunds rådhus uppfördes 1912 efter ritningar av arkitektenFrans Bertil Wallberg.
Bland godtemplarna blev hembygdsforskning populärt och rörelsen blev sammanflätad medhembygdsrörelsen. Godtemplarrörelsen såg industrialiseringen som ett allvarligt hot mot hembygden och det gamla by- och bondesamhället. Då majoriteten av Östersunds befolkning hade sina rötter på landsbygden rådde inga stad-landsbygdsspänningar inom Jämtland. Rörelsernas gemensamma arbete gjorde att staden och dess borgerliga styre hade en extremt avvisande hållning gentemot industrier. Istället ville man framställa Östersund som ett centrum för friluftsaktiviteter, kultur, utbildning och turism. Man ville inte att industrier skulle hota den goda miljön, den rena luften, naturen och de kulturhistoriska traditionerna.[24]
Allting var emellertid inte positivt i staden. Tecken på svårare tider uppenbarade sig. Arbetsmarknadskonflikten från 1909 ochstorstrejken utgjorde i sig kulmen på ökande motsättningar mellanarbetsgivare ocharbetstagare. Inga större sammanstötningar skedde men strejken var däremot ett enormt nederlag för arbetarrörelsen.[25]
1917 pågickförsta världskriget och i samband medfebruarirevolutionen 1917 som inledde denryska revolutionen påverkades stämningen även i Östersund.Ransonering ledde till brist på livsmedel och enrevolution fruktades. Hungerdemonstrationer förekom i staden av i första hand soldater. På första maj det året samlades 4 000 demonstranter framför rådhuset i Östersund och krävde bland annat sänkt pris på mjölk och ved.
Östersunds turistbyrå upplyst med klara färger under Vinterfestivalen 2008. Denlatinska devisen som pryder byggnaden,Sapientia Duce, betyder ’med visheten som ledstjärna’.[26]En avÖstersunds stadsbussar utanförMittpunkten iStaden, tidigare Domus, som öppnades 1962.
Året därefter spred sigSpanska sjukan som en löpeld över landet.Stadsläkaren i Östersund meddelade att ”Östersund torde utan gensägelse ha varit mer än någon annan svensk stad av sjukdomen hemsökt”, varvid Östersund har kallats för ”Spanska sjukans huvudstad”. Gamla skolan iStaden (det som i dag är Östersunds turistbyrå) blev ett provisoriskt sjukhus och då inget kriscentrum fanns gick olika aktörer in för att hjälpa befolkningen. Även myndigheterna gjorde vad de kunde genom att förbjuda publika sammankomster samtidigt som teatersalonger och biografer stängdes.
Trotsden stora depressionen och flera kriser som resulterade i högarbetslöshet fortsatte Östersund undermellankrigstiden att växa. Bland annat blevmunicipalsamhälletOdenslund en del av staden 1918. Näringslivet påverkades inte nämnvärt under tiden och Östersund fortsatte att vara en av Sveriges minst industrialiserade städer. Staden fortsatte att inrikta sig påparti- ochgrosshandel och blev ett centrum för det i norra Sverige och övre delarna av mellersta Sverige. Stadens kommunikationer förbättrades dåInlandsbanan drogs genom Jämtland. Den första delen av Inlandsbanan,Strömsund-Östersund, blev klar 1912. SträckanBrunflo-Sveg färdigställdes tio år senare, 1922.
Under mellankrigstiden kom ävenbilen ochbussen till staden på allvar. Den första reguljära busslinjen inrättades på 1920-talet mellan Östersund och Brunflo. Vid mitten av 1930-talet var över 40 busslinjer verksamma i Östersund. Bussarna var av typenskvader, det vill säga en korsning mellan buss och lastbil och fraktade både människor och mjölkflaskor. Mejeriet låg väster om torget, där nuvarande Kärnans varuhus ligger. Busstorget,Gustav III:s torg, blev en central punkt i staden.
Godtemplarrörelsen vann överlägset i Östersund och Jämtlands län vidfolkomröstningen om rusdrycksförbud 1922. I länet röstade 72,2 procent för ett förbud (63,5 procent av männen och 83,2 procent av kvinnorna). Det blev emellertid inget förbud då Sverige som helhet röstade emot ett sådant. Trots stödet lokalt började Godtemplarrörelsen att minska i omfattning. Rörelsen har däremot lyckats väl med att sätta sin prägel på staden. Det var något av ett epokskifte när skylten för Godtemplarhuset 1947 byttes ut mot ”teater” i det som numera är Gamla Teatern.
Östersund fortsatte att växa efter andra världskriget.Lugnvik inkorporerades som stadsdel 1954 och Östersund kom likt Jämtland i övrigt att påverkas avRehn–Meidner-modellen, men i motsatt effekt. Denkeynesianska politiken sjösattes för att göra arbetskraften i Sverige mer rörlig. ÖvrigaJämtland drabbades hårt då folk flyttade från landsbygd till stad, från inland till kust och från norr till söder. I egenskap av tätort drogmiljonprogrammet igång i staden och stadsdelar somKörfältet kom till.
Den negativa synen på industrier ändrades då Socialdemokraterna kom till makten idrätselkammaren för första gången 1952 och med stöd av den statliga lokaliseringspolitiken lockades industrier till Östersund. Industriområden inrättades iLugnvik ochOdenskog. Bland annat fickEricsson statsbidrag att bygga en fabrik i Östersund, som länge var den största privata arbetsgivaren i staden.[27]
Östersund är huvudstaden iRepubliken Jamtland.Dess flagga som skapades 1983 av Bo Oscarsson kan skådas året runt på Stortorget i Östersunds mest centrala stadsdelStaden.
Utvecklingen var som redan nämnts inte lika positiv i Jämtland i övrigt och som en motaktion mot den förda politiken grundadesRepubliken Jamtland och ”frihetsfesten”Storsjöyran 1963.
Östersund fortsatte att växa och 1970 införlivadesFrösö köping i staden som året efter fick namnge storkommunenÖstersunds kommun som bildades efter1971–1974 års kommunreform. I likhet med övriga Sverige började denoffentliga sektorn att utökas kraftigt därefter. I Sverige som helhet utgjorde 1960 den offentliga sektorn 31 procent avbruttonationalprodukten. Fram till mitten av 1980-talet hade siffran mer än fördubblats till hela 65 procent. I Östersund var det här som arbetstillfällena ökade vid den tidpunkten – inom landsting, stat och den nya kommunen. Huvudorsaken till den snabba ökningen av den offentliga sektorn var de ökadetransfereringar till hushållen som skedde jämte ökade ränteutgifter och offentlig konsumtion. Det hela betalades med omfattande skattehöjningar.
Hela 1970-talet var en expansiv period. Förutom de nya industriområdena blevFrösöbron en realitet, så även polishuset,Sporthallen,Z-kupolen (som brann ned 1989),Storsjöteatern,Folkets hus, stadsdelskyrkor som till exempelMarielundskyrkan, varuhus med mera. Länsstyrelsen och lasarettet byggdes ut och stora bostadsområden växte fram i de redan nämnda stadsdelarnaKörfältet ochLugnvik, men ävenOdensala.
Redan på 1940-talet försökte staden att få en ”humanistisk högskola” förlagd till Frösön. Motsättningar mellan städer i Norrland var stora och det varUmeå som slutligen gick segrande ur striden 1962. Östersund fick dock ensocialhögskola 1971.
EfterSovjetunionens fall 1991 ansågs det militära hotet mot Sverige minska. Behovet av försvaret i Jämtland debatterades under hela 1990-talet. 1996 samlades till exempel 31 600 namnunderskrifter in för att motverka en nedläggning av regementena och lämnades över tillförsvarsministernThage G. Peterson. Regementena var emellertid inte räddade utan beslutet sköts upp. Det slutgiltiga beslutet om nedläggning kom 2004 och när försvarsministerLeni Björklund meddelade regeringens beslut blev hon utbuad av missnöjda jämtar utanför rådhuset i Östersund.
Satellitbild över delar av Östersund och en av Sveriges största insjööar Frösön.
Nedläggningen har dock skapat en större framtidstro i staden med ökat företagande och en växande privat sektor, vilket är något som omställningsmedlen staden erhöll och de omlokaliserade statliga myndigheterna bidragit till. De äldre militärområdena har tillgängliggjorts och två nya stadsdelar har kommit till. Den 1 januari 2005 omvandladesMitthögskolan tillMittuniversitetet.
Östersund lades ut med nord–sydgående gator och väst–östgåendegränder. För en östersundare i dag är engränd en gata som går ned mot Storsjön. FrånStaden kan man se ut över Storsjön, Frösön och den jämtska fjällvärlden. Något som möjliggjorts genomtopografin ochrutnätsplanen. Östersund är därför en av två städer i Sverige med fjällutsikt (den andra ärKiruna).
Regelbundenheten som finns i Östersunds gatusystem och grändernas lutning ned mot Storsjön har gett upphov till de för de äldsta delarna av staden så karakteristiskafönstren mot väster. Gränderna är ofta att betrakta som synnerligen branta. Många av de gamla husen i gränderna är mycket väl anpassade byggnadstekniskt till lutningen.
Östersunds förstastadsplan blev utlagd så att största möjliga yta skulle utgöra grönområden. Staden blev således planlagd som en grön stad och tomter delades in i byggnads- och ”kryddgårdstomter”. Tomterna kom att ligga växelvis inom både samma kvarter och i förhållande till angränsande kvarter. Dessa är numera bebyggda, men de områden som avsattes för stora grönområden som Kyrkparken, Österängsparken (nu i stadsdelenSöder) och Badhusparken iStaden utgör fortfarande Östersunds gröna profil. I Badhusparken fanns tidigt ettbadhus, men det revs 1881 på grund av järnvägen och i stället uppfördes ett stort och ståtligt utsmyckatkallbadhus med två våningar på pålar en bit ut i Storsjön. Det här kallbadhuset kom också att rivas 1938, när ett varmbadhus kom till.[35]
Den nationalromantiska Sparbanksbyggnaden upplyst under Vinterfestivalen.
När Östersund började växa i slutet av 1800-talet uppfördes hus främst i trä, även om sten också började bli vanligt i de centrala delarna. Husen som uppfördes under den här tiden var präglade avnygotik ochnyrenässans.[36] Många tornprydda hus uppfördes under samma tid, som till exempel Hotell Grand vid Stortorget. I början av 1900-talet rådde en ny tid och den gick hårt fram på bland annat Prästgatan. Trähus byttes ut mot stenhus då det var i stenhus en stads välstånd mättes. Samtidigt anlades militärkaserner i anslutning till den äldre bebyggelsen.[37] Ävenjugendstilen slog igenom och kompletterade dennationalromantiska arkitekturen.
På 1930-talet komfunktionalismen till Östersund och framför allt till de områden utanför själva staden som växte. 1940-talet präglades avbilismen och staden kom att planeras för i första handbilen och i andra hand människan. Senare började de sanitära frågorna att dyka upp, varvid ettreningsverk bildades och avloppsvattnet slutade rinna rakt ut i Storsjön. 1960- och 1970-talen präglades främst avmiljonprogrammet, samtidigt som äldre hus såsom Hotell Grand revs (för att ge plats åt nuvarande Storsjöteatern) tillsammans med cellfängelset (i början av Prästgatan), västra stationen (vid Badhusparken) och flickskolan (därÖstersunds bibliotek idag ligger). I lokaltidningarna kallade man det hela för ”rivningsvansinne” och ”saneringsvälten”.[38] Man ville även riva Gamla Teatern för att bredda Rådhusgatan, men då fick östersundarna nog och den byggnaden står kvar i dag.
Storgatan mitt iStaden med en kryddgårdstomt till vänster i bild.
Stortorget i stadsdelenStaden i centrala Östersund är ett av sex ”slutnatorg” som anlagts i Sverige. De andra återfinns iHaparanda,Karlstad,Piteå,Uppsala ochVimmerby.[39] Torget skapades genom inskärningar i fyra kvarter för att medvetet skapa ett så kallat friluftsrum med öppningar åt vardera håll. Stilen kan i sig härledas tillrenässansens stadsbyggnadslära. Torget har emellertid förlorat sin ursprungliga form då det ”öppnades upp”. Torget har länge verkat som stadens huvudsakliga marknadsplats och hjärtpunkt, det är även här som den tusenårigaGregoriemarknaden hålls varje år i mars månad. Även stadsfestivalenStorsjöyran har Stortorget som sin centralpunkt.
Korsning mellan Storgatan och en av gränderna ned mot Storsjön; ett avStadens och Östersunds”fönster mot väster”.
Bebyggelsen längs Storgatan anses med stadsmiljöer från 1880-talet vara en av de mest välbevarade i Sverige. Träfasaderna är detaljrika och husen relativt låga, korta och smala. Ett stort arbete lades ned på de här husen och balanserar väl mellan detalj och helhet. Parallellt med Storgatan går Prästgatan, Östersunds handelsgata. Husen på tomterna mellan Storgatan och Prästgatan är ofta sammanbyggda och gatorna bildar små rum dit friska vindar har relativt svårt att nå. Dessa rum stimulerar även det sociala livet på gatorna.
Frösön var tidigare inte bara en ö utan även enköping. Ön är dock numera delvis en del av tätorten Östersund med 6 stadsdelar på ön.
I staden finns ett antal konstverk som till exempelskulpturenFar och son avOlof Ahlberg från 1921,[40]Kören på Stortorget ochSjunken tärning avTorsten Renqvist utanför länsbiblioteket.
Innan Östersund etablerades var bosättningen i området sparsam. IOdensala ochTorvalla fanns det sedan tidigare bosättningar, men dessa två blev en del av Östersund långt senare och är i dag två storastadsdelar. Förutom dem finns stadsdelarnaStaden,Söder,Odenslund,Karlslund,Odenskog,Lugnvik,Körfältet,Norr,Hornsberg,Östberget,Frösödal,Mjälle,Härke ochValla. De åtta sistnämnda stadselarna ligger på önFrösön. Staden Östersund växer hela tiden och nybyggnationer börjar att ta form såsom det nya bostadsområdetStorsjö Strand i stadsdelenSöder samt den nyaste stadsdelenHärke. Till Östersunds tätort hör ocksåByskogen ochSånghusvallen som ligger iKrokoms kommun. De centrala delarna av Östersund ingår i stadsdelenStaden (City), som har kommit att bli synonymt med Östersund för många personer som bor i närliggande orter; de benämner vanligen östersundarna somstassbon ’stadsborna’.
Detlandmärke eller den byggnad som allra främst förknippas med Östersund är det 51 meter högarådhuset iStaden. Östersunds rådhus har 136 rum och är byggnadsmässigt den främsta företrädaren för den nationalromantiska arkitekturen i Östersund. Rådhuset liknar i sig enfästning och återknyter särskilt till Jämtland.Klockstapeln är en typisk jämtsk sådan, den lokale skulptörenOlof Ahlberg gjorde skulpturdetaljer och ornamenten är gjorda i jämtskkalksten.Frans Bertil Wallbergs rådhus sågs av samtida kollegor som det bästa av modern svensk arkitektur.
Byggnadens huvuddel framhävs av det ståtliga klocktornet och en storslagen trappläggning. Östersunds rådhus hade ursprungligen två flyglar mot öster, men den södra revs på 1970-talet då byggnaden sammanlänkades med ett nämndhus.[41]
Ett annat landmärke är Arctura iKarlslund, som fått sitt namn av JämtlandslandskapsstjärnaArcturus. Arctura uppfördes 2003 och är en 65 meter högackumulatortank tillhörandeJämtkraft, som på grund av sitt utseende allmänt kallas ”termosen” av lokalbefolkningen. Upptill och nedtill på byggnaden finns 7 600 små lampor som ger tanken olika belysningar under olika delar av dygnet. Det finns ett flertal program som styr hur Arctura ser ut där ett exempel ärnorrsken.
Östersunds nya kyrka eller Stora kyrkan påSöder är en monumental byggnad i Östersunds stadsbild. Kyrkan är enbasilika gjord av tegel med ett enormt västtorn mot Storsjön ochOviksfjällen, och har väl synligasidoskepp.Koret är tresidigt och själva huvudportalen är gjord i ljusgranit avOlof Ahlberg och föreställer Jämtlands kristnande.
Panorama över Östersundsstadsdelarna (från vänster till höger) Norr, Staden och Söder på andra sidan Östersundet samt Hornsberg och Östberget på denna sidan av sundet (på ön Frösön). I övre delen av bilden bortom Norr skymtar även Karlslund, bortom Staden Körfältet och bortom Söder även Odenslund samt Odenskog Sett från, ett av Frösöns flera berg, Östberget.
Vinterklimatet är mildare än det annars normala i inlandet sett tillbreddgraden, främst beroende på västvindar frånAtlanten genomStorlienpasset. Den här i någon månmaritima karaktären gör också att somrarna är ganska svala, trots att Östersund är beläget i inlandet. Vissa sommardagar kan bjuda på hösttemperaturer på 10-15 grader.Nordvästan ellerKallvästan är lokala benämningar på de kalla vindar som kan blåsa in över staden från nordväst,[42] det vill sägaArktis.
Då Jämtlandsfjällen tar emot större delen av all nederbörd som kommer från havet har Östersund och Storsjöbygden ett mindreregnunderskott.[43] Sommaren 2007 vann Östersund Sveriges "solliga", där ett urval orter ingick, med 654 soltimmar.[44]
Östersunds årliganederbörd, samt de lägsta och de högsta medeltemperaturerna för ett helt år:[45]
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde
−5
−3
0
5
12
16
18
17
12
6
0
−3
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde
−10
−9
−6
−2
3
8
10
10
6
2
−3
−8
Nederbörd
19
16,3
14
19,8
22,5
47
60,9
48,3
33,6
24,6
19,3
18
Diagram
temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
19
-5
-10
16
-3
-9
14
0
-6
20
5
-2
23
12
3
47
16
8
61
18
10
48
17
10
34
12
6
25
6
2
19
0
-3
18
-3
-8
Temperaturerna nedan är uppmätta mellan 1823 och 1827.[46]
Likt övriga Jämtland domineras Östersund avsmåföretag. Staden är hela Jämtlands läns handelscentrum och har över 300 affärer.Detaljhandeln i staden omsätter 30 procent mer än vad befolkningsunderlaget borde ge.Handeln i stadskärnan, som ligger i stadsdelenStaden, består främst av gågatan Prästgatan där stora varuhus somMittpunkten (tidigareDomus),Åhléns (ursprungligenTempo) ochKärnan återfinns. I stadskärnan finns även stora klädesbutiker såsomH & M,Kappahl,Lindex med flera, runt 50 restauranger, skoaffärer, sportbutiker, dagligvaruaffärer och mycket annat. Även Storgatan som går parallellt nedanför Prästgatan är en gata kantad av affärer, restauranger och kaféer, Storgatan är emellertid inte en gågata. Östersund är den stad i Sverige som har flest meter skyltfönster per invånare. Den främste personen inom Östersunds näringsliv under 1900-talet var häst- och sedermera bilhandlarenSven O. Persson, grundaren avPersson Invest,Byggelit ochBilbolaget.
Östersund är en utpräglad handelsstad och iStaden hålls den årligt återkommandeGregoriemarknaden, som har tusenåriga anor, i tre dagar i början av mars. Trots att den förbjöds 1914 kom den fortfarande att hållas i staden i ett par år. 1950 hölls en ny Gregoriemarknad men det var först vid stadens 200-årsjubileum 1986 som den kom tillbaka på riktigt och har sedan dess hållits årligen. 1948, då marknaden inte var verksam i staden, fanns det visioner om att återknyta till stadens marknadstraditioner i en modern tappning, varvid den stora varumässanExpo Norr initierades 1950 för att befästa staden som norra Sveriges ledande handelsstad. Mässan är precis som Gregoriemarknaden årlig men hålls under sommaren och inte under vintern. Antal besökande till Expo Norr uppgår varje år till drygt 30 000 personer.
IStaden iÖstersund ligger ett avMittuniversitetets två campus där det utgör en rekryteringsbas för några av de företag som är verksamma i Östersund. Universitetet sysslar särskilt med affärsutveckling, elektronikproduktion samt mjukvaruutveckling. I likhet med många andra residensstäder hör offentliga arbetsgivare som kommun och landsting till de största arbetsgivarna.
Vid sidan om handel och offentlig service finns komponenttillverkare till verkstadsindustri med multinationella kunder på listan. Två Östersundsföretag är marknadsdominerande påsnökanoner. De traditionella näringarna har kompletterats med informationsteknik och telekommunikation på senare år. Flera stora företag och koncerner finns också i Östersund som till exempelCybercom,Tieto,Svenska Dagbladets kundtjänst,Husqvarna,Swedbanks telefonbank ochTelia. Andra tillverkande företag ärJonsson & Paulsson,Byggelit,Areco, Moretens ochLenko. Några större företag som har sitt huvudkontor i staden är bland annatInlandsbanan AB.
Av alla företag i Östersunds kommun (varav en kraftig majoritet av dem återfinns i Östersund) är 52 procent ”mycket positivt inställda tillglobalisering” vilket placerar Östersund på åttonde plats i hela landet.[47]
Ända sedan staden grundades har den haft ett fokus på offentlig förvaltning. Ett fokus som befästes då Jämtland och Härjedalen blev ett eget län 1810, då Östersund blev residensstad och således även säte förlänsstyrelsen i Jämtlands län. Ävenlandshövdingens residens finns i staden.Region Jämtland Härjedalen har även numera sitt säte i Östersund, då Frösön, som landstinget (sedan 2015 regionfullmäktige) av gammal tradition varit lokaliserad till, kom att räknas till staden på 1970-talet.
Sametinget i Sverige har en del av sin verksamhet förlagd till Östersund i form av kontor som återfinns iSamernas hus tillsammans medSamiskt informationscentrum, som är en del av Sametingets myndighetsuppdrag. Östersund, som påsydsamiska har namnetStaare ’staden’ (tidigare var det officiella sydsamiska namnet på stadenLuvlieluspie). Ett av Sametingets två samiska språkcentra finns i Östersund.[48]
Under vintersäsongen förekommer ytterligare trafik, bland annat tillGöteborg. Dessutom förekommer en delcharterflyg till sol- och baddestinationer, samt en del inkommande charterflyg med resor till Jämtlandsfjällen, 2010 bland annat frånLondon,Amsterdam,Köpenhamn,Moskva ochSankt Petersburg.
VidGöviken på stadsdelenNorr i Östersund, vid Storsjöns strand, finnshelikopterföretag etablerade, vilka helt har ersatt den tidigaresjöflygplanstrafiken som kommunikationsmedel till omkringliggande glesbygd och fjällvärld.
De två järnvägslinjernaMittbanan ochInlandsbanan går genom Östersund. Både gods- och persontrafik förekommer på båda banorna.SJ AB kör fjärrtåg (SJ 3000 ochInterCity) till Stockholm, samt nattåg till Stockholm, Göteborg ochMalmö. Den regionala tågtrafiken mellanSundsvall och Östersund, samt vidare västerut motÅre ochStorlien körs avNorrtåg. På Inlandsbanan förekommer mest turisttrafik som främst trafikeras under sommaren.
Mittuniversitetet har sitt störstacampus i Östersund (sett till antal studerande) med sina över 7 000 studenter där hälsovetenskap, samhällsvetenskap och socialt arbete är de dominerande verksamheterna, men även viss IT- och naturvetenskaplig utbildning bedrivs här. Den samhällsvetenskapliga forskningen (företagsekonomi,psykologi,sociologi ochstatsvetenskap) har sin tyngdpunkt i Östersund liksom forskningen isocialt arbete, medan forskningen inomhälsovetenskap är delad mellan Östersund ochSundsvall. Mittuniversitetet tilldelades universitetsstatus 2005 efter att dessförinnan ha varithögskola,Mitthögskolan, som i sin tur var resultatet av en sammanslagning avHögskolan i Östersund med Högskolan i Sundsvall/Härnösand 1993.
Östersund har en stor gymnasieskola,Jämtlands Gymnasium, som tillkom genom en sammanslagning avPalmcrantzskolan ochWargentinsskolan. Dessutom finns ett antal mindre gymnasieskolor som StorsjöGymnasiset och Östersunds gymnasium. Norra Skolan i centrala staden är Östersunds äldsta skola; 2008 firade skolan 125-årsdag.
Badhusparken i centrala Östersund vidStadens strand. På såväl vintern som sommaren pågår många aktiviteter här.
Östersund är en av Sverigeskafétätaste städer. Kaféerna har i sig en lång tradition i staden och var tidigt viktiga samlingsplatser för nöjes-, förenings- och sällskapsliv. Med kaféerna blev det naturligt för de som tillfälligt gästade staden, såsom militärer och landsbygdsbor, att umgås tillsammans med stadsbor. Till de mest anrika kaféerna hör Edenbos påSöder samt Törners ochWedemarks Konditori iStaden. På den senare sägs världens förstasmörgåstårta ha blivit gjord av konditorGunnar Sjödahl på 1960-talet. Brunkullan i Östersunds äldsta delar är det enda som numera har trädgårdsservering, vilket var vanligt förr i staden.
Östersund har ett flertal krogar som till exempelO'Learys, Upstairs, Jane Doe, News, Mark Twain, Captain Cook och GIII i stadskärnan samt Marité vid Storsjön.
S/SThomée vid Sjötorget i Östersunds hamn vidStadens strand.
I Östersund finns det fleramuseer. Det mest kända ärJamtli – Jämtlands läns museum påNorr. Där finns en konstsamling med över 2 000 konstverk, ett historieland och mycket mer. Museet arrangerar tillställningar såsom Jamtlinatt, midsommar, julmarknad och Jamtli Vinterland och är ett av Östersunds populäraste turistmål. På Jamtli finns de märkligaÖverhogdalsbonaderna frånvikingatiden. Bonaderna innehåller motiv såväl från den nordiska som den kristna föreställningsvärlden och ärEuropas äldsta kompletta bildvävar.Storsjöodjuret har en egen utställning på museet. Utöver Jamtli finns ävenJämtlands flyg- och lottamuseum här.
Det sydsamiska kulturcentretGaaltije öppnade 1999 och är en kunskapskälla för sydsamisk kultur, historia och näringsliv. Gaaltije driver en rad projekt i syfte att synliggöra sydsamisk kultur och utveckla sydsamiskt näringsliv. Kulturcentret håller också informationsträffar och arrangerar utställningar om sydsamisk litteratur, konst, konsthantverk och historia.
Östersunds bibliotek finns iStaden och är Sveriges äldsta länsbibliotek, som grundades 1816 dåCarl Zetterström i sitt testamente skänkte sin privata boksamling till ett bibliotek för Jämtland. Boksamlingen var mycket stor, omfattande cirka 12 000 band, och i takt med att biblioteket växte flyttades det från Frösön till Östersund.
I Berge i Östersund, på ön Frösön, fanns en av Sveriges största djurparker,Frösö zoo, som även var världens nordligaste djurpark med exotiska djur. Parken hade många arter, till exempeldvärgsilkesapor,lejon,polarvargar ochsibiriska tigrar.
Storsjöteatern ligger vid Stortorget iStaden. Huset har två scener och arrangerar ett flertal teaterföreställningar, konserter och utställningar varje år. På Storsjöteatern hålls även föreläsningar, seminarier, mässor, konferenser och andra evenemang.
I Östersund hålls varje årStorsjöyran som ärSkandinaviens äldsta samt Sveriges största gatufestival. Festivalen har sin kärna i Badhusparken och på Stortorget i centrala Östersund. Storsjöyran startades 1963 i samband med attRepubliken Jamtland utropades; en republik med Östersund som huvudstad. Festivalen tog sin nuvarande form 1983. Yran är nu en av Skandinaviens största musikfestivaler med cirka 55 000 betalande besökare och sammanlagt cirka 300 000 besök under festivalveckans tio dagar. Samtidigt som yran pågår täcks hela staden i republikens flaggas färger: blå, vit och grön. Festivalen har också engagerat många stora artister, bland andraLady Gaga 2009, då festivalen slog publikrekord med cirka 26 200 besökare samtidigt.[50]
Världscupen i skidskytte inleds vanligtvis med deltävlingar i Östersund i slutet av november och början av december. Världscupdeltävlingar har arrangerats här sedan 1989.[51]
De internationella tävlingarna Östersund Open och barn- och ungdomstävlingen Östersund BJJ Kids Championship i sportenBrasiliansk Jiu-Jitsu.
Storsjöcupen är en av Sveriges störstafotbollsturneringar för ungdomar, med cirka 400 lag. Turneringen spelas en hel vecka över hela Östersund, då lag kommer från hela världen.
Jamtli Julmarknad, en välbesökt julmarknad på Jamtli som hålls varje år andra helgen iadvent. På marknaden säljer de cirka 200 utställarna från den omgivande bygden lokalt hantverk och mat till de (omkring) 20 000 besökarna. I de historiska miljöerna hålls aktiviteter för barn och vuxna med häst och släde avforbönder,hundspann och traditionellt julfirande från förr.
Gregoriemarknaden är Östersunds största marknad med tusenåriga rötter. En del av marknaden är gammaldags och återknyter till rötterna.
ÖP:s tidigare huvudkonkurrent varLänstidningen Östersund (LT), som har en upplaga på 12 100 exemplar[52]. Även LT ägs av Mittmedia.
Månadstidningen100 procent Östersund var en av stadensgratistidningar. Den hade en upplaga på 38 000 exemplar och kom varje onsdag. Den har givits ut sedan 2005 och delades ut till hushåll, samt i tidningsställ. Tidningen drevs till 2012 som eget företag, men köptes då av Mittmedia. Men då direktreklamföretaget i Östersund begärde sig själva i konkurs så lades tidningen ned.[53] 100% Östersund ersattes sedan 2017 av gratistidningen ÖP Magasin som delas ut en gång om månaden.[54]
Dator- och tv-spelstidningenGamereactor har sin svenska redaktion i Östersund.
Åren 1997–2017 hade näringslivet i staden tillsammans med kommunen marknadsfört Östersund som "Vinterstaden" i ett led att göra vinterhalvåret i staden populärare. Verksamheten bedrivs främst i Badhusparken vid Storsjön. Vintersport har i sig långa anor i staden. Tidigt anordnades kälkåkningstävlingar nedför stadens gränder. Något mer seriös blev verksamheten då staden anordnade de nationella skidtävlingarna 1894. Under snöfattiga vintrar i Stockholm i början av 1900-talet förlades föregångaren tillVinter-OS,Nordiska spelen, till Östersund och staden har därefter intagit ställningen som den ledande svenska orten för skididrott.[55] Östersund kandiderade tillsammans medÅre för Vinter-OS 1994, 1998 och 2002.
IÖstberget på ön Frösön finnsGustavsbergsbacken, enalpin skidanläggning med fyranedfarter och treliftar, med utsikt över stora delar av staden Östersund från toppen.Östersund-Frösö Slalomklubb (ÖFS) har tagit flera olympiska medaljer och världscupsegrar, och dess junior- och ungdomsverksamhet i bland annatFreestyle rankas till landets mest framgångsrika.[56] Iishockey nåddeÖstersunds IK säsongen1984/1985 kvalspel tillElitserien, och spelade under sina tre första decennier totalt 21 säsonger i dåtidens andradivision. Efter 27 års spel på tredjedivisionsnivå avancerade föreningen tillHockeyallsvenskan 2022/2023.
Ifotboll har Östersund, med undantag för år 2011, haft minst ett lag i någon av de tre högsta divisionerna på herrsidan sedan det i 1950-talets mittöppnades upp för norrländska organisationer att delta i ett nationellt svenskt seriesystem. De lokalt dominerande föreningarnaIFK Östersund (med bland annat en titel iNorrländska mästerskapet1949),Ope IF (en av Sveriges rikaste föreningar på 1970- och '80-talet) ochFrösö IF kom att göra sammanlagt 22 säsonger i andradivisionen (fast aldrig samtidigt) – tills dessa rivaler gick samman och 1996/97 bildadeÖstersunds FK, parallellt, för att så småningom kunna etablera ett Östersundslag på elitnivå. Två decennier senare hade den nya klubben bidragit till ett näringslivslyft för staden[57] genom att ha inlett en (sexårig)allsvensk sejour, blivit först i Norrland med att vinnaSvenska cupen (finalmatch på hemmaplan gjorde Östersund till den nordligaste staden som finalarrangör i cupen) och därefter först i Sverige med att nå slutspel iEuropa League. En liknande satsning på damsidan bildadeÖstersunds DFF 2001, men dess A-lagsverksamhet kom att läggas ned efter en treårig sejour i nedre halvan avElitettan2015–2017 (med två ettåriga besök i andradivisionen innan dess). Ope IF:s damlag tog SM-silver 1976 och i inomhus-SM 2001, och när divisions-/seriesystem för damer hade införts 1978 spelade Ope sju raka säsonger i Sveriges högsta division (1978 befann sig även IFK Östersund i denna).Storsjöcupen, som är en internationell (Sveriges äldsta) fotbollscup för ungdomar, spelas på Odensala Sportfält en vecka i juli månad årligen. Fram till 2007 varHofvallen stadens representationsanläggning i fotboll, innanJämtkraft Arena anlades. Totalt sett finns ett tiotal idrottsplatser/fält med fotbollsplaner inom tätorten.
BasketklubbenJämtland Basket har sedan 2010-talets mitt etablerat sig iSvenska basketligan och successivt blivit ett topplag, med en andraplats i grundserien och SM-finalspel 2022. Även JemtlandInnebandy och Frösöns Innebandylag (båda i Division 2) är hemmahörande i Östersund.Amerikansk fotboll-föreningenJamtland Republicans har vunnit SM-guld 2001 för U16 samt SM-silver 2007 och 2008 för U19, och A-laget har spelat fyra säsonger iSuperserien med flera landslagsspelare i truppen.
Östersund har även stått arrangör för SM och landskamper i kampsporterna karate (kyokushin) och boxning (Sverige–USA). Boxningsklubben BK Älgen har tagit flera SM-tecken och har haft flera landslagsboxare liksom ÖBK (Östersunds Budokai) i karate och Jodo. Östersunds Judoklubb har flera SM-tecken i sitt bagage genom åren (även när man var en del av ÖBK). Kända kampsportare från Östersund ärMichael Söderkvist (två EM-silver i karate, rankad som sexa i världen 1981), Johan Isberg (flera SM- och EM-medaljer i karate), Per Wessman (SM- och EM-medaljör med mera i karate), Anna Bjärtå (EM-medaljör i jodo), Roy Stone (junior-VM-guld och VM-silver i judo), Victor Allansson (SM-guld samt juniorlandslagsman i judo), Kodjo Akakpo (SM-mästare i boxning, landslagsman), Tobias Rönngren (SM-silver i shootfighting), Pär Larsson (SM-silver i Shootfighting), Ida Stensson (SM-silver i BJJ 2019), Alireza Mohammady (SM-brons i MMA 2019), Jonatan Vestin (MMA-proffs) och Sven Lundstedt (boxningstränare med mera, fickRiksidrottsförbundets guldnål 2011).
St Olavsloppet, en landsvägsstafett ilöpning mellan Östersund ochTrondheim, arrangeras varje sommar.Östersunds Fallskärmsklubb, bildad 1958, är den äldsta av Sveriges fallskärmsklubbar och det allra första civila fallskärmshoppet gjordes på Storsjöns is i februari 1956. Östersunds Fallskärmsklubb finns på Optands flygfält. PåÖstersundstravet i stadsdelenOdenskog hålls varje år travloppetJämtlands Stora Pris i samband medV75.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
