Île Saint-Paul är ettfranskt utomeuropeiskt område (Territoire d'outre-mer), administrativt underställtFranska sydterritorierna (Terres australes et antarctiques françaises, TAAF) och har tillhörtFrankrike sedan28 mars1792. Administrationen av ön sköts frånRéunion som ligger 3 000 km nordväst om Île Saint-Paul. Ön ligger endast cirka 85 km från den större önAmsterdamön, med den geografiska positionen 38° 46′ 45" S / 77° 31′ 36" Ö. Ön har en areal på 6 km2 och är som bredast 5 km. Det är en viktig häckningsplats för sjöfåglar. Ön är toppen av en aktiv vulkan som hade sitt senaste utbrott1793. En vetenskaplig forskningshytt på ön används för vetenskapliga eller ekologiska korta undersökningsinsatser, men det finns ingen permanent befolkning på ön.
Île Saint-Paul upptäcktes först1559 och då av den portugisiska besättningen påkaracken São Paulo. Ön siktades för andra gången den 19 april 1618 av kapten Haevik Klaaszoon van Hillegom från Nederländerna. En av de första detaljerade beskrivningarna av ön och den första landstigningen gjorde Willem de Vlamingh i december 1696.[1]1892 tog den franskaslupen Bourdonnais, följt 1893 av skeppet L'Eure, ön Sankt Paul och Amsterdamön i besittning i den franska regeringens namn.
År 1928 byggdes en konservfabrik för skaldjur på ön. Företaget gick i konkurs 1931 och de anställda glömdes bort och de flesta svalt ihjäl, innan de återupptäcktes 1934.
De sägs finnas en stor skatt bestående av judisktguld ochdiamanter somtyska sjöofficerare på det tyska fartygetAtlantis gömde där underandra världskriget. Skatten har än idag inte hittats och franska myndigheter har förbjudit utgrävningar efter den.
Den svenskaOstindiefararen Götheborg passerade ön i slutet på april 2006.
Ön är en vulkanö i södraIndiska oceanen och har en area på sex km² (motsvarar önVen) och den högsta höjdenCrète de la Novara ligger på 265m.ö.h.. Ön täcks till största delen av ymmig vegetation och ön är rik på fågelliv. Den är obebodd och förvaltas direkt från Frankrike som en del av deFranska sydterritorierna (T.A.A.F.).
